Varje vecka skriver en ny W:are hur det är på just sitt exjobb.

tisdag 2 april 2013


Hej!



Jag heter Eva Westin och roar mig som flera andra med bajsvatten. VA-terminen var en höjdare, likaså att kolla på reningsverk på utbytet i Vancouver. Efter modelleringsblock hade jag heller inget emot att jonglera runt med skitmycket siffror. Detta var utgångspunkten då jag i december aktivt började fråga efter exjobb, efter en nedlagd plan på att leka med biogas i Tyskland.

På en VA-klusterdag med Bengan på Ångan (...) träffade jag flera intressanta folk som erbjöd exjobb åt alla håll och kanter. Det jag fastnade för mest var just ett biogasprojekt. Att min handledare var lite tysk och att våra föräldrar kände varann var roliga detaljer som kommit fram efterhand. Jag gillade också att det var ett storskaleförsök för första gången, och att det framgick att ingen riktigt visste vad som skulle hända eller om det skulle fungera överhuvudtaget.

Nu sitter jag alltså härute på Himmerfjärdsverket, en halvtimme med buss från mitt halva vardagsrum i andra hand i Tumba i Botkyrka kommun på gränsen mellan Sörmlands och Stockholms län. Buss ja. Jag cyklar ibland, men bara där det är cykelväg. Cykeln togs hit med pendeln från Uppsala, mycket praktiskt.

Den mesta delen av min tid umgås jag med en röd jätte på 2,5 ton. Den har kallats slamdraken, helvetesmaskinen och EXRT-centrifugen. Slangar har satts igen, slam har sprejat på tak, väggar och golv, alarm har inte utlösts och för några veckor sedan provade vi på slamöversvämning.
Översvämning
Draken














Nu har jag mer eller mindre lyckats tämja draken. För den som undrar hur det funkar egentligen så går det väl till... ungefär.. såhär... Den klarade sig inte över hela påskhelgen, men då var allt som hände att den automatiskt stängdes av. Vilket är att föredra framför översvämning på gårdsplanen. Vi tampas två gånger i veckan ungefär för att skrapa ur plast som satt igen den och spola rent. Det kan se ut såhär fint.
Färg

Apropå skyddskläder så kan bataljerna med slamdraken ibland bli lite skitiga. Då är det regnkläder, stövlar, glasögon och hörselskydd som gäller.




Allting på
Andra dagar tar jag hissen 50 våningar ned i underjorden för att hämta slam från rötkammarbottnen. Då ser man inte fullt lika hysteriskt ut.





Hiss
 Det finns även en helciviliserad del härute med kontorskorridor, lunchrum, fruktfat och:



Det finns även ett gym här som man kan roa sig på, vilket det är dags för nu! Jag känner att det finns fler intressanta aspekter att ta upp; lunchmatssystemet, äventyr i underjorden och kanske lite labjox. Fortsättning följer, i en eventuell uppdatering, om inte slamdraken tar upp för mycket av min tid.

Tjipp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar