Från det lilla  landet med det stora hjärtat

Tack Ida för överlämnandet efter förra veckan, skönt att få uppdateringar från Skåne.

Här kommer nu uppdateringar från ännu sydligare breddgrader, nämligen Dhaka.

Där jag, Erika Lundgren, just nu gör mitt ex-jobb på institutionen för Biomedical Physics and Technology at University of Dhaka. I grunden är det ett MFS (Minor Field Studies) som går ut på att utveckla en semi-permanent behållare för ytvattenrening med hjälp av solar pasteurization. Som ni kanske vet är grundvattnet på många ställen kontaminerat med arsenik. Det finns mycket forskning kring arsenikrening här, men den är alldeles för kostsam. Institutionen har sedan länge arbetat med att ta fram enkla och billiga lösningar för att kunna rena ytvatten på landsbygden i Bangladesh. Metoderna har varit att använda material som delvis finns tillgängliga på landsbygden och sedan använda solen som energikälla. Det är verkligen jätteintressant att vara här och få ta del av detta. Ex-jobbet har dock tagit en annan riktning än vad som var tänkt från början, vilket känns som ett ganska vanligt fenomen utomlands. Undersöker mer hur man kan optimera själva behållaren för att minska värmeförluster och konvektion istället för att testa mikrobiell aktivitet. Detta eftersom det redan finns en student som är mikrobiolog och genomför sådana tester, men vi samarbetar så mycket som möjligt.

Min handledare och resten av institutionen är så härliga! De är som en enda stor familj och man kände sig välkommen på en gång. Har gjort en del olika aktiviteter med dem, besökt bla en sällsynt regnskog i sydvästra delen av Bangladesh. De tar verkligen väl hand om mig här, framför allt min handledare Siddique. Han är otroligt inspirerande och skulle kunna beskrivas som en blandning av Mahatma Gandhi och Einstein. Har fått ta del av alla hans olika uppfinningar och spenderat många luncher med att diskutera landets politiska situation.

Men för att berätta lite om min vecka, så började den oväntat med att ett tv-team kommer till vår avdelning på måndagsmorgonen. (Se bilder!) De gjorde ett reportage om de olika alternativen av lågkostnads vattenrening som institutionen tagit fram. Jag hoppas att man med detta program lyckas sprida informationen om hur man på ett enkelt sätt kan erhålla säkert dricksvatten.

Varje vecka har inte börjat såhär, men det har sannerligen varit två händelserika månader i Bangladesh. Man slutar aldrig förvånas över vad som kommer här näst, vilket är spännande. Redan andra dagen efter min ankomst, då vi var på väg till universitetet för första gången, hör man en kraftig smäll och rökmoln uppenbarar sig på vägen. Chauffören byter bara fil och kör cool lugnt vidare. Min handledare förklarar att det bara var en cocktail bomb för att skrämma folk inför kommande strike/clashes. Jag förstod på deras lugn att detta inte var något ovanligt. Vilket dagen därpå bekräftades då jag och några kollegor från avdelningen var på väg tillbaks till campus från att ha spelat basket, när ytterligare två bomber smäller i bussarna framför oss. Mina kollegor rycker genast in och försöker hjälpa folk ut ur bussarna samt släcka elden. Ingen kom till skada som tur var och vi kunde lugnt gå tillbaks till avdelningen.

Fick alltså ganska tidigt känna på de politiska oroligheter som råder i landet. Där varje vecka innehåller minst en "Hartal", som är våldsamma strikes/clashes. Dessa typer av clashes har ökat i och med det kommande valet. Men oftast utlyses dem en till två dagar i förväg, så att man kan undvika oroligheterna.

Trots denna situation har jag fått uppleva många fina sidor av landet också. Det kändes väldigt speciellt att komma hit igen efter att ha bott här som liten. Minns såklart inte så mycket, men känns på något vis bekant att vara här. De välbekanta dofterna, färgerna, musiken och ljudet av trafiken gör att man känner sig hemma. Men framför allt är det alla möten med människorna här som gett avtryck och deras erfarenheter. Bangladesh är ett land som har utsatts mycket allt från översvämningar, cykloner, svält, arsenik kontaminerade brunnar till befrielsekrig och korrupta ministrar. Detta har gett invånarna en unik styrka och deras hjärtan är större än någon annans jag nånsin mött.

Med dessa rader vill jag avsluta mitt första blogginlägg, långt och välbeskrivande blev det. Men hade mycket att dela med mig och vem vet när nästa tillfälle ges, internet här inte att räkna med.

Önskar er alla en glad påsk!

Sista dagen med bloggen!

Hej alla :)
Nu är det sista dagen för mig med bloggen. Veckan har varit lite av en berg-och-dalbana, det har gjorts några upptäckter men även en del problem har dykt upp. Fast så är det ju med exjobb :)

Just nu sitter jag i soffan hemma hos mina föräldrar i Blekinge. Dagen ska spenderas med att vara ute i det fantastiska vädret, äta söndagsmiddag och att läsa om biofilmskinematik och diffusionskoefficienter. Jag sa när jag började exjobba att jag inte skulle jobba på helgerna men ibland är det lite svårt att hålla sig, speciellt om man vet att veckan kommer gå så mycket smidigare om man gör lite innan den börjar.

Jag tänkte avsluta med en liten bild på något jag hittade på kontoret i veckan. Vårt kontor är ett rum där de har haft exjobbare under en väldigt lång tid och man kan hitta väldigt mycket grejer där. Här kommer ett exempel:

Hur länge tror ni dessa legat där? Det sorgliga är att min dator faktiskt har diskettläsare, vilket kan ge en stark fingervisning om dess hastighet och prestanda!

Nu är det dags för mig att avsluta min bloggvecka och hälsa nästa bloggare välkommen, Erika Lundgren :) Det ska bli spännande att läsa om kommande bloggares äventyr!

Tack för mig!

Här händer det grejer!

Idag har sannerligen varit en intressant dag på exjobbet!
Förmiddagen började med ett möte med handledare, ämnesgranskare och en doktorand som jobbar lite med liknande grejer som mig. När vi möts är det alltid samma visa; fyra personer som är jätteintresserade av anammoxbakterier och som inte kan sluta prata. Det kommer alltid upp fler frågor än vad vi hinner besvara på våra möten vilket både är fantastiskt roligt men också lite stressande. Det är svårt att begränsa sig när man vill så mycket!

Ivrig efter vårt möte joggade jag till labbet och startade ett nytt experiment där jag tillsatte nästan fyra gånger så mycket näringsämnen (ammonium och nitrit) mot vad jag brukar, något som både jag och mina handledare var ivriga att se resultatet för. Men då återkom det där fenomenet som ivriga människor alltid stöter på: DET ÄR BÄTTRE ATT TÄNKA FÖRE! Trycket i min flaska steg väldigt mycket mer än vi förväntat oss och plötsligt står det ERROR på mätaren... Som tur var såg jag det i tid så flaskan exploderade inte och sensorn klarade sig.

Så nu sitter jag här, klockan är tjugo över fem och det är snöstorm utanför fönstret (Ja, i Skåne!! :) och försöker komma på ett nytt angreppssätt. De resultaten som jag hann få innan mitt error uppstod visade nämligen på något helt nytt! Det blir nog en lång kväll på kontoret för detta är så intressant att jag faktiskt inte vill gå hem :D

Här kommer några bilder från labbet idag:

Så här se mina små bärare ut :)

På VA-labbet har vi givetvis W-blå labbrockar :D

Här tillsätts nitrit och ammonium

Hittade panoramafunktionen på min mobil :D

Nej nu ska jag återgå till mina resultatanalyser och se om kvällen kan erbjuda några aha-upplevelser!

Ta hand om er!

Ida

Är jag en förrädare eller en spion som kollar in konkurrensen?

Ja, här sitter jag, Ida Gustafsson i helt fel del av landet – i alla fall om man utgår från vår kära utbildning. Jag sitter på ett ganska litet kontor delat med fyra andra exjobbare på institutionen för kemiteknik på LTH (Ja, lunds tekniska högskola!). Det kan tyckas konstigt att jag hamnade här, jag vet själv inte riktigt hur det hände, men följer man sin nyfikenhet väntar nästan alltid spännande äventyr.

Jag skriver mitt exjobb på VA Syd i samarbete med avdelningen för VA-teknik på LTH. Mitt arbete handlar om att arbeta fram metoder för aktivitetstest av anammox och andra bakterier som är aktiva i processer där anammox används. Det är mycket trial and error för att hitta på metoder, två steg fram och ett tillbaka, men det är väl lite det ska vara att exjobba :P

Nog för nu om de små bakterierna och mina metoder! Det ska bli kul att få dela med mig av min vecka med er!! Jag har storslagna planer för veckans laborationer så nu håller vi gemensamt tummarna för att snöstormen (ja jag vet, snöstorm i Skåne!) som stundar inte blir så farlig som de varnar så att jag kan komma till jobbet imorgon och labba :D 

Avsutar med en bild som hänger på white-boarden på avdelningen för VA-teknik:

Ta hand om er!

Ida

Solsken och vårblommor.

Avslutar min vecka som W-exjobbsbloggare med två bilder från min torsdag och fredag på reningsverket. Den första bilden visar hur jag ser ut när jag går omkring på verket och samlar in prover att analysera i labbet och på den andra bilden ser ni spår av att våren börjar komma till Gävle! (det var dock -14 grader kallt när jag anlände till Duvbacken i fredags, men det ignorerar vi när vi tittar på vårblommorna - ellerhur?). Solen sken på mig både torsdag och fredag, och det är väl ett perfekt sätt att avsluta exjobbsbloggveckan - med solsken i tankarna! 

Nu lämnar jag över till finaste Ida Gustafsson, som tyvärr flyttat ner till Skåne och nu befinner sig på tok för långt borta från Uppsala!

Jo, det är sant, jag har såhär långa och läckra ben! (ytterst nöjd över hur jag med fotoperspektivet lyckades förvandla mig själv med min näst intill dvärglika längd på 157 cm till en lång och ståtlig tjej!). 

Det bokstavligt talat spritter i hela kroppen när vårens första blommor börjar titta fram - tycker ni inte det?

Setback.

Ett exjobb skall väl knappast vara en dans på rosor, men att efter nästan tre veckors provtagning upptäcka att jag fått en analysmetod felbeskriven av labpersonalen - det känns bara lite fööör mycket för mig. Exjobbsångesten var ett faktum igår kväll och inte ens tio omgångar Candy Crush kunde bota den. 

Igår eftermiddag beslutade jag och min handledare på grund av ovanstående (inte Candy Crush då, utan att jag eventuellt har fullt med oanvändbara mätresultat) att jag idag skulle ta en fridag från mätningar på Duvbacken och rekapitulera läget lite inne på Sweco-kontoret. Skönt att slippa bilresan upp till Gävle och mindre ångestladdat än jag igår kväll föreställt mig att sitta hela dagen och jobba med min mätdata. Dessutom var det fullt av trevliga kollegor på kontoret som förde tankarna till annat plus att dagen avslutades med ett uppmuntrande samtal till en annan Sweco-kollega med mycket kunnande om bio-P-processen och med en hel del bra inputs angående mina försök. 

Ny tag! Imorgon bär det av till Gävle igen för nya mätningar. Försöksperioden får förlängas lite och jag spenderar även nästa vecka i labbet på Duvbacken...

Avslutar dagens något negativa inlägg med en mycket positiv bild från kandidatkalaset 2011 och minns känslan i kroppen när W:s egna musikvideo gick igång och alla började hoppa runt och dansa som galna -förstår äntligen Loreens sång Euforia! Hoppas att alla ni som läser känner inspiration inför nästkommande examensfest - den kommer till skillnad från exjobbet att vara en riktig dans på rosor!  

Tänk om...

Tänk om det var sommar istället för tidig vår och aktivslambassängerna var pooler - DÅ vore tillvaron glassig en solig dag som denna! Livet på ett reningsverk kan faktiskt vara rätt härligt, vad sägs som den här stämningsfulla lunchbilden:

Reningsverksjobb = drömjobb?

Igår åkte jag hemifrån Flogsta låghus kvart över sex på morgonen och först klockan åtta på kvällen rullade jag in med bilen i garaget igen - nästan fjorton timmars arbetsdag! Jag spenderade alltså mer än elva timmar instängd i labbet igår. Jag tycker visserligen att det är trevligt att vara i den praktiska fasen av exjobbet (föredrar provtagning och försök i labbet framför litteraturstudie alla dagar!) men nog kunde jag önska att provtagningsresultaten var lite roligare... Känner mig smått skrämd över tanken på att behöva tolka dessa resultat.

Här kommer ett gäng bilder från de senaste veckorna (betydligt mindre glassiga än den tidigare sommarfrukost-med-jordgubbar-och-nötter-och-barfotafötter-bilden...)

Bajsprover

Fosforsläpps- och upptagsförsök (notera ispåsarna, man-tager-vad-man-haver-för-att-hålla-konstant-temperatur-när-vattenbad-saknas ungefär, jätteproffsigt!)

Fosfatfosfor- och ammoniumkväveprover

Kan vara bra att ha stänkskydd när bajsproverna ska plockas in

Hydrolysförsök

Problemet när alla tomma provbyttor radas upp på morgonen är att jag direkt ser hur oäääändligt länge jag ska stå inne på labbet

Reagenslösningar för fosfatprover

En liten trevlig manick som mäter VFA så att jag slipper utföra fempunktstitrering manuellt

Ett kvävgasmonster som jag fortfarande är lite smått rädd för

Kanske inte de mest spännande bilderna - men nu vet ni hur min vardag ser ut för tillfället!

Först ut.

Först ut som W-exjobbsbloggare våren 2013 är jag, Eva Kumpulainen! Jag skriver mitt examensarbete för Sweco i Uppsala och försöker utvärdera och optimera sidoströmshydrolysen av returslam vid Duvbackens reningsverk i Gävle. Det här inledande inlägget på min blogg-vecka får ägnas åt lite exjobbsstatistik!

Antal glassiga veckor: 4 stycken. Under litteraturstudien satt jag vid ett eget skrivbord på Swecos kontor och var förvisso väldigt förvirrad, men oj så glassigt det var! Kaffeautomat. Frukt. Egen dator. Jag fick till och med följa med på Sweco Environments marknadsområdesdagar i Skövde. Tjänsteresa liksom! Får nästan bli en egen statistikrubrik bara för att det är så vuxet och bra.

Antal tjänsteresor: En. Tvådagarsresa till Sköve. Tåg i första klass, svit på hotellet med kollegorna och all mat inkluderad. När chefen frågade om jag ville åka med tänkte jag först svara "Vad tror du?!". Men det gjorde jag inte. Jag svarade bara "Ja".

Antal influensor: En. Men den räckte och blev över!

Antal lediga helger: Många! Jag bestämde mig i början av terminen för att jobba 8-17 vardagar och vara ledig helger. Det har funkat bra hittills, men blir väl annorlunda när rapporten ska börja skrivas kan jag tänka mig. Njuter så länge det varar!

Antal skrivna sidor på rapporten: Fråga inte ens. Min plan var att vara duktig och börja skriva i tid. Läste igenom lite gamla inlägg i den här bloggen och blev nästan arg över hur duktiga alla tidigare studenter varit. Jag laddar inför en klassisk rapport-panik i slutet av terminen. Intalar mig själv att jag jobbar bättre under tidspress.

Antal timmar i bil till och från Gävle: 13 dagar x 2 x 1,17 h = 30,42 timmar. Det kan tyckas att jag kunde ha gjort något vettigare med den tiden kanske...

Antal övernattningar i Gävle: En. Lyxigt att få ta in på hotell sådär mitt i veckan. Den kvällen borde alltså räknas med till de glassiga veckorna.

Längsta dag i labbet på Duvbacken: 12 timmar. En helt galet lång dag. Men egentligen hade vi säkert värre labbdagar period 2 år 2 på utbildningen, bara att jag har glömt det nu eftersom det var så ofantligt länge sedan och bara för att jag börjar bli så gammal nu.

Antal nätter på reningsverket: Ingen. Men en kväll. Jag var ensam kvar och det var becksvart ute och jag var tvungen att gå in i sandtvättsbyggnaden. Lampan gick inte att tända. Bra upplägg för en skräckfilm? Det var det!

Antal orsakade översvämningar i labbet: Nästan en. Jag har lånat ett vattenbad av Uppsala Vattens vattenlaboratorium för mina försök och det lever minst sagt sitt eget liv. Behöver barnvakt. Barnvakter måste vara uppmärksamma. När vattnet började rinna ut längs sidan var det i alla fall tur att jag hade snabba reflexer. Det är också bra att ha som barnvakt nämligen.

Antal luncher i labbet: 3 stycken. Det är det förbannade vattenbadets fel. Jag vågar inte lämna det ur sikte!
-->
Antal reningsverksmagsjukor: En. Av den värsta sorten. Jag kunde inte få i mig något, inte ens vatten, på ett dygn. Efter mina två somrar på Kungsängsverket i Uppsala och den ena sommarens reningsverksmagsjuka kan tyckas att jag borde vara immun mot alla reningsverksbakterier. Men nej! Min nya teori är därför att alla reningsverk har sin egna bakterieflora, och en magsjuka per reningsverk är därför nödvändigt. Jag har alltså haft två sorters reningsverksmagsjuka och är förhoppningsvis immun mot bakterierna vid just de reningsverken - borde inte det göra mig mer attraktiv att anställa? Jag ska ta upp det när det är dags för löneförhandling i framtiden.

Bjuder slutligen på en bild på hur jag borde se ut om dagarna för att undvika vidare reningsverksmagsjukor (eller om jag skulle vilja klä ut mig till B1 i Bananer i pyjamas till nästa sittning med tema):

Godmorgon!

Nattmössan av - det är dags för denna slumrande exjobbsblogg att vakna till liv! 

Denna vårtermin 2013 är det (i skrivande stund och enligt W:s exjobbssida) inte mindre än 37 stycken flitiga W-studenter som skriver sitt examensarbete i miljö- och vattenteknik. Några lyckliga själar av dessa 37 har redan skrivit klart och presenterat sitt exjobb. De har vandrat vidare i livet mot arbete, lön, möjlighet att åka taxi hem efter en riktigt blöt utekväll och middagar med avokado som inte är köpt på extrapris. Vi andra stackare som stapplar hem i minusgrader när cykelskorna inte lyder efter en riktigt rolig gasque planerar dock att dela med oss av våra exjobbserfarenheter och -upplevelser på denna blogg. 

Smaklig lästid!