Från det lilla  landet med det stora hjärtat

Tack Ida för överlämnandet efter förra veckan, skönt att få uppdateringar från Skåne.

Här kommer nu uppdateringar från ännu sydligare breddgrader, nämligen Dhaka.

Där jag, Erika Lundgren, just nu gör mitt ex-jobb på institutionen för Biomedical Physics and Technology at University of Dhaka. I grunden är det ett MFS (Minor Field Studies) som går ut på att utveckla en semi-permanent behållare för ytvattenrening med hjälp av solar pasteurization. Som ni kanske vet är grundvattnet på många ställen kontaminerat med arsenik. Det finns mycket forskning kring arsenikrening här, men den är alldeles för kostsam. Institutionen har sedan länge arbetat med att ta fram enkla och billiga lösningar för att kunna rena ytvatten på landsbygden i Bangladesh. Metoderna har varit att använda material som delvis finns tillgängliga på landsbygden och sedan använda solen som energikälla. Det är verkligen jätteintressant att vara här och få ta del av detta. Ex-jobbet har dock tagit en annan riktning än vad som var tänkt från början, vilket känns som ett ganska vanligt fenomen utomlands. Undersöker mer hur man kan optimera själva behållaren för att minska värmeförluster och konvektion istället för att testa mikrobiell aktivitet. Detta eftersom det redan finns en student som är mikrobiolog och genomför sådana tester, men vi samarbetar så mycket som möjligt.

Min handledare och resten av institutionen är så härliga! De är som en enda stor familj och man kände sig välkommen på en gång. Har gjort en del olika aktiviteter med dem, besökt bla en sällsynt regnskog i sydvästra delen av Bangladesh. De tar verkligen väl hand om mig här, framför allt min handledare Siddique. Han är otroligt inspirerande och skulle kunna beskrivas som en blandning av Mahatma Gandhi och Einstein. Har fått ta del av alla hans olika uppfinningar och spenderat många luncher med att diskutera landets politiska situation.

Men för att berätta lite om min vecka, så började den oväntat med att ett tv-team kommer till vår avdelning på måndagsmorgonen. (Se bilder!) De gjorde ett reportage om de olika alternativen av lågkostnads vattenrening som institutionen tagit fram. Jag hoppas att man med detta program lyckas sprida informationen om hur man på ett enkelt sätt kan erhålla säkert dricksvatten.

Varje vecka har inte börjat såhär, men det har sannerligen varit två händelserika månader i Bangladesh. Man slutar aldrig förvånas över vad som kommer här näst, vilket är spännande. Redan andra dagen efter min ankomst, då vi var på väg till universitetet för första gången, hör man en kraftig smäll och rökmoln uppenbarar sig på vägen. Chauffören byter bara fil och kör cool lugnt vidare. Min handledare förklarar att det bara var en cocktail bomb för att skrämma folk inför kommande strike/clashes. Jag förstod på deras lugn att detta inte var något ovanligt. Vilket dagen därpå bekräftades då jag och några kollegor från avdelningen var på väg tillbaks till campus från att ha spelat basket, när ytterligare två bomber smäller i bussarna framför oss. Mina kollegor rycker genast in och försöker hjälpa folk ut ur bussarna samt släcka elden. Ingen kom till skada som tur var och vi kunde lugnt gå tillbaks till avdelningen.

Fick alltså ganska tidigt känna på de politiska oroligheter som råder i landet. Där varje vecka innehåller minst en "Hartal", som är våldsamma strikes/clashes. Dessa typer av clashes har ökat i och med det kommande valet. Men oftast utlyses dem en till två dagar i förväg, så att man kan undvika oroligheterna.

Trots denna situation har jag fått uppleva många fina sidor av landet också. Det kändes väldigt speciellt att komma hit igen efter att ha bott här som liten. Minns såklart inte så mycket, men känns på något vis bekant att vara här. De välbekanta dofterna, färgerna, musiken och ljudet av trafiken gör att man känner sig hemma. Men framför allt är det alla möten med människorna här som gett avtryck och deras erfarenheter. Bangladesh är ett land som har utsatts mycket allt från översvämningar, cykloner, svält, arsenik kontaminerade brunnar till befrielsekrig och korrupta ministrar. Detta har gett invånarna en unik styrka och deras hjärtan är större än någon annans jag nånsin mött.

Med dessa rader vill jag avsluta mitt första blogginlägg, långt och välbeskrivande blev det. Men hade mycket att dela med mig och vem vet när nästa tillfälle ges, internet här inte att räkna med.

Önskar er alla en glad påsk!