Varje vecka skriver en ny W:are hur det är på just sitt exjobb.

måndag 13 februari 2012

Fullt ös!

Hej på er!

Ny vecka, ny skribent!

Jag gör mitt exjobb för Uppsala Vattens biogasanläggning, men sitter på SLU (mikrobiologen) och mitt exjobb heter något i stil med "Ökad biogasproduktion genom ökad belastning". Det kan ju tyckas ganska givet att man får mer biogas om man stoppar in mer organiskt material, men det är inte riktigt det jag kollar på utan jag kollar om processen kan hållas stabil om belastningen ökas. Från dag 1 har det varit fullt ös, då åkte jag och min ämnesgranskare till biogasanläggningen för att hämta ymp (slam med mikroorganismer) och substrat (nedmalet och utspätt mat/slakteriavfall) och sen åkte vi tillbaka till SLU för att sätta igång mina små biogasreaktorer. Sen dess har jag skött om mina små reaktorer med kärlek, det är som att ha barn (nästan), de matas 6 dagar i veckan och provtas även flera gånger i veckan för att jag ska veta att mikroorganismerna där inne mår bra.

Förutom mina biogasreaktorer gör jag ett utrörningsförsök också. Det innebär att jag kollar på om hygieniserat substrat ger mer biogas än det som är ohygieniserat. Hygieniseringen gör man för att få sprida rötslammet på åkermark, men man funderar på att byta metod och därför vill man kolla om det är någon skillnad i biogasutbyte. Det är spännande att komma till SLU varje dag för att se hur det går i de båda försöken och tur är väl det, för annars hade jag aldrig orkat cykla fram och tillbaka varje dag!

Än så länge går allt bra, men det är inte bara guld och gröna skogar att labba med biogas. Om någon av er skulle fråga min sambo vad han tycker om mitt exjobb skulle han rynka på näsan och säga att det luktar äckligt. Han var nämligen med mig när jag matade en gång och trots att jag varnat för att det luktar illa så förfärades han över lukten inne i biogaslabbet. När jag öppnade burken med substrat var han dessutom nära att spy... Jag antar att jag är van vid äckliga lukter efter att ha jobbat en hel del på Kungsängsverket, men sen har jag aldrig vart så värst känslig heller. Förutom spyor kan även andra små olyckor hända, t.ex. kan man sticka sig på en av alla de sprutor som används dagligen. Sprutorna används både för att ta prover på gaser och vätskor och när min ämnesgranskare först varnade mig för att man kunde sticka sig på sprutorna så tänkte jag "tss, hur klantig är man inte då?". Jag har redan hunnit sticka mig i fingret två gånger! Då gäller det att snabbt trycka på fingret, för att pressa ut blod och ev smuts, och att samtidigt spruta med etanol. Det gick bra båda gångerna, men skräckhistorien är en tjej som slant med sprutan så att hennes vigselring styrde den in i leden. Handen svullnade upp och hon fick sitta på akuten med antibiotikadropp, låter inte så kul...

Sist idag vill jag ge alla exjobbare ett tips! Skriv så mycket på rapporten som det bara går redan nu (typ inledning, bakgrund, teori, osv). Vis av tidigare exjobbares erfarenheter har jag nämligen lärt mig att detta är en bra sätt att undvika panik innan rapporten ska lämnas in...

Nu är det dags för mig att sammanställa dagens provresultat, spännande värre =D

Ha det fint kära vänner!
//Sara Frid

2 kommentarer:

  1. Kul det låter! Men läskigt med sprutorna!
    Tack för tipsen! Jag skriver så händerna blöder (?) eftersom jag inte riktigt fått igång min modell än.. :P
    Kram gumman!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag skriver också för fullt eftersom labbandet oftast inte tar så mycket tid varje dag...

      Radera